Under senaste val inverkade Diabetesförbundet och Hjärtförbundet på ett betydande sätt på tillkomsten av regeringsprogrammets politikprogram för främjande av hälsa. Politikprogrammet lyfte fram hälsofrågor i de politiska diskussionerna och goda projekt gavs synlighet. Organisationerna driver inte längre under följande valperiod detta politikprogram, som tilldelats blygsamma resurser.
Hjärnförbundet, Diabetesförbundet och Hjärtförbundet önskar en logisk och långvarig nationell hälsopolitik, som sträcker sig över valperioderna och på vars varaktighet man kan lita åtminstone till slutet av 2010-talet.
Varje beslutsfattare är en hälsobeslutsfattare
Varje beslutsfattare inverkar på medborgarnas hälsa. För den som siktar på att bli riksdagsledamot skulle det nu vara dags - förutom att fundera på - att också öppet berätta om, hurudant spår han eller hon tänker lämna efter sig. Hälsan främjas inte bara inom hälsovården utan också på alla övriga samhällspolitiken sektorer. Förutom social- och hälsosektorn styr också till exempel planeringen hälsosamma val.
Hälsa och omsorg hör till människans grundrättigheter. Hälsa, en god vård och social trygghet är värdeval. Med värdeval menas det, att beslutet är övervägt och resulterar i något hållbart, kvalitativ och immateriellt gott. Den största ekonomiska nyttan under en kort tidsperiod utgör inte grunden för ett värdebaserat beslut.
Barnen växer upp till friska och arbetsdugliga vuxna
Hemmet är den viktigaste omgivningen för ett barn, men inte den enda och inte tillräcklig för att befästa hälsosamma levnadsvanor. De, som arbetar med barn, bör uppmuntras till att hjälpa barnen lära sig hälsosamma matvanor. Det är hälsosamma alternativ som i första hand bör vara inom syn- och räckhåll för barnen. Reklamen för och utbudet av ohälsosamma produkter, speciellt alkohol, bör begränsas.
Uppbyggandet av en god hälsa börjar redan före födseln. På moderskaps- och barnrådgivningarna samt i skolhälsovården bör finnas tillräckliga resurser samt service som följer alla rekommendationer. Elevernas rätt till en lunch som följer hälsorekommendationerna och ett hälsosamt mellanmål får inte prutas på. Dagvården och skolan bör uppmuntra barnet till att motionera tillräckligt.
Med sina beslut och sitt eget beteende ger de vuxna modell åt barnen. De vuxna bör ha mod att avstå från alkohol på tillställningar, där barn och unga är närvarande och se till att barn får vistas i rökfria omgivningar. Med medelanskaffning som skäl kan inte försäljningen av ohälsosamma produkter i en omgivning där barn och unga vistas motiveras.
De vuxna hålls friska och arbetsdugliga
Att sätta hälsan i främsta rummet och att sörja för sin egen hälsa borde vara en medborgarfärdighet. Utbildningen samt studie- och arbetsmiljöerna bör främja hälsan på alla yrkesområden. Alla i arbetsför ålder bör känna till riskfaktorerna för artärsjukdomar och kunna inverka på dem. Kartläggningen av riskfaktorerna för arbetslösa och för personer i korta arbetsförhållanden bör vara lika noggrann som den är för personer som omfattas av arbetshälsovården.
Funktionsförmågan hos åldrande människor upprätthålls bäst genom att deras önskan om att förbli friska stöds. Sakkunniga hälsogranskningar bör anordnas för personer i pensionsåldern, till exempel i form av seniorrådgivningar. Medborgarorganisationernas möjligheter till att anordna stöd för likställda eller stimulans får inte försvagas.
Hälsosam arbetsplatsbespisning främjas bäst genom att stöd riktas mot hälsosamma alternativ, så som arbetsplatsmåltider som uppfyller Hjärtmärkeskriterierna. En sänkning av mervärdesskatten på Hjärtmärkesprodukter sporrar till att köpa hem bättre mat.
En jämlik hälso- och social trygghet garanteras alla
De personer, som är med i arbetslivet, har den bästa tillgången till god vård. Av OECD-länderna ligger Finland på sista plats, då fördelningen av läkarbesök mättes med rättviseindex (2006).
Serviceavgifterna upprätthåller ojämlikhet. Ersättningen av vårdkostnaderna för långtidssjuka borde komma i främsta rummet jämfört med tillfälliga och sporadiska vårdkostnader.
Ojämlikhet kan minskas genom att läkemedelskostnaderna och social- och hälsovårdens klientavgifter förenas samt att ett årligt avgiftstak uppställs för dem. En av de viktigaste grunduppgifterna inom social- och hälsovården är att ge råd åt människor om möjligheterna till vård, omsorg och socialskydd.
En hållbar hälsopolitik i stället för program
En hälsopolitik som sträcker sig över valperioderna möjliggör hälsofrämjande och en övergripande och målinriktad utveckling av hälsovården. Resultaten av hälsofrämjande kan sällan mätas under en så kort tid som en valperiod.
Artärsjukdomar, störningar i hjärncirkulationen, kranskärlssjukdom och den allt allmännare typ 2 diabetes förorsakar redan nu alltför stora offentliga utgifter. Lindrandet av den ansträngda statsekonomin, med nedskärningar av utgifter och förlängande av arbetskarriärer kan inte lyckas, om antalet insjuknade på grund av kortsiktiga sparbeslut ökar.
En kontinuerlig vård och behandling tills dess att patienten tillfrisknar och funktionsförmågan återställs är kostnadseffektiv och minskar sjukkostnaderna. Förverkligandet av detta hindras för tillfället av deloptimeringen av kostnadsansvaret mellan finansiärerna - staten och kommunerna och av ett flerkanaligt finansieringssystem. Genom en förenkling av finansieringssystemet och en effektivering av den statliga kontrollen skulle också den sociala tryggheten och hälsojämlikheten öka.
Medborgarsamhället förverkligas i organisationsverksamheten
Medborgarorganisationerna förverkligar medborgarsamhället och de utgör grunden för en fungerande demokrati. Via dem görs människornas röster och behov hörda i samhället.
Organisationerna bör tas med, och det lönar sig också att ta med dem, i det samhälleliga beslutsfattandet, i genomförandet av en långsiktig hälsopolitik och i nationella utvecklingsprojekt, så som fortsättningsarbetet med Kaste-programmet.
Speciellt i tider med ansträngd ekonomi lönar det sig att förstärka människornas deltagande, påverkande och ansvarstagande för sitt eget och för sina närmastes liv, genom att rikta avkastningen från RAY:s spelverksamheten i sin helhet till social- och hälsoorganisationernas verksamhet.
Spelbolagens arbetsfördelning i Finland är tydlig både beträffande stödet åt organisationerna och också beträffande utbudet av spelprodukter. Med stöd av den nya lotterilagen tryggar RAYs, Veikkaus och Fintotos arbetsfördelning på bästa möjliga sätt medborgarverksamhetens kontinuitet i organisationerna för motion, kultur och ungdomsarbete samt i organisationerna på social- och hälsoområdet.